Mötet med pedofilerna del 1 och 2

Just nu har jag inga ord kvar. Varför? 
Jo, för jag har sett de här två avsnitten i serien "Mötet med pedofilerna", och min hjärna är helt tom.
 
 
Det är som ett vakuum inne i både mig och i huvudet.
Inte en enda känsla.
Bara tomt. Öde. Dött. 
Och samtidigt är det som ett stormande tumult längst där inne. 
Som om jag åter befinner mig mitt inne i stormens öga. 
 
Det är som att varken min hjärna och kropp uthärdar att gå in i det där igen, och därför stänger av komplett och totalt. Kapslar in för att skydda mig. 
 
Jag behöver tid att landa för att så sakteliga närma mig det här igen. 
Jag återkopplar kring det här, då jag åter är i balans. 
 
Men jag undrar:
Hur reagerar andra? 
Reagerar ni likadant som jag? Eller annorlunda? 
 
Vad är dina tankar och känslor när du sett de här bägge programmen? 
Skriv gärna dina reflektioner, känslor och tankar i en kommentar. 
 
 

"Mötet med pedofilerna

 

Säsong 1 — Avsnitt 1:

 

 

Samhällets mest hatade"

 
https://www.svtplay.se/video/29709914/motet-med-pedofilerna/motet-med-pedofilerna-sasong-1-samhallets-mest-hatade?start=auto
 
 
 
 

"Mötet med pedofilerna

 

Säsong 1 — Avsnitt 2:

 

 

Att förstå det omöjliga"

 
https://www.svtplay.se/video/29732090/motet-med-pedofilerna/motet-med-pedofilerna-sasong-1-att-forsta-det-omojliga?start=auto

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0