Euphorbia Milii

 – Det här är en berättelse om en åttaårig flicka från Gusum i Östergötland. En flicka som bevarade en hemlighet alldeles ensam i femton år. Till slut fanns det bara två alternativ: Berätta eller dö.

.

 – Nu ansöker jag om rätten till min barndom. Och om den upprättelse jag aldrig fick av rättssystemet, säger Sofie Sarenbrant i programmet.

.

Sedan berättar hon om dagen då hon bestämde sig för att säga sanningen till sina föräldrar. Ett ödesmättat beslut, som var starten på något nytt – och oåterkalleligt.

.

– I slutändan hoppas jag att min historia skänker hopp. För efter att jag gick igenom den värsta krisen började en ny fas i mitt liv, ett liv som mamma och författare. Och allt det som har hänt efteråt hade jag aldrig velat vara utan."

Sofie fick aldrig upprättelse. Förövaren valde att neka och ljuga. Hon tvingas leva vidare med minnena av övergreppen och hans förnekande.

Varför? För att preskriptionstiden löpt ut. 

Men har inte Sverige "slopat preskriptionstiden för sexualbrott mot barn"? 
Nja, svaret är både ja och nej... 

Den lagändring man genomförde 1 maj 2020 omfattar inte den sorts sexualbrott som Sofie utsattes för.

Detsamma gäller för mina barn. De kan aldrig få upprättelse. De kan aldrig få rätt. De är för evigt låsta i den maktlösa roll de hade när övergreppen begicks. 

Samhället väljer återigen att INTE se detta ur barnperspektivet och att INTE ge barn rätt.