Fjärilseffekt

 
 

"fjärilseffekt

 

(the butterfly effect) – i kaosteori: fenomenet att en obe­tyd­lig händelse kan utlösa en stor förändring. Den klas­siska formu­le­ringen är att en fjäril som fladdrar med vingarna i Amazonas kan orsaka en virvel­storm i Texas. Resonemanget är att fjärilen inleder en kedjereaktion som till sist orsakar virvel­stormen. Fjä­rils­effekten beskrevs först av Edward Lorenz. – Ob­ser­vera att poängen är att det i praktiken ofta är omöjligt att fast­ställa den exakta orsaken till en stor händelse – inte att man kan orsaka virvel­stormar genom att trixa med en fjäril."

 
 
Tänk att ett så pyttelitet fel-val i livet kan ha så gigantisk påverkan på både ens eget och andras liv... 
 
Fjärilseffekten... jag var ung och hade aldrig hört talas om den. 
Hade jag gjort det, så hade jag kanske valt och agerat annorlunda. Eller kanske inte, för så är det ofta när man är ung och naiv. Man tycker att man är vuxen och klarar sig själv. Man har nyss flyttat hemifrån och står på egna starka ben. Man slår sig fri från föräldrainflytande och föräldrakontroll. 
 
Med backspegeln i hand tänker jag:
"Åh, om jag bara hade känt efter och lyssnat till magkänslan!
Åh om jag ändå hade rådfrågat mina föräldrar och lyssnat till dem!"
 
Då hade livet blivit såååå mycket annorlunda för såååå många människor. 
 
Men jag jobbar varje dag med att förlåta mig själv för det felval jag gjorde då - den helt olämpliga person jag valde att dela mitt liv med. 
 
Varje dag är en kamp och en plåga. Kroppen värker, musklerna krampar, lederna smärtar. Fibromyalgi, UMS och PTSD är en svår och smärtsam kombo att leva med. 
Vardagen blir omöjlig att planera. Symptomen är oberäkneliga och oförutsägbara. 
Energinivån och förmågorna varierar så mycket att det är omöjligt att tacka ja till något eller planera något i förväg. 
 
Ibland tänker jag: "What's the fucking point med nånting?"
... men sen tänker  jag att så länge jag lever och är här, så får jag göra så gott jag kan. 
 
Om jag bara hade tryggheten och vetskapen att räkningarna kommer att kunna betalas - d.v.s. att FK inte utförsäkrar mig - så kanske kanske kanske jag skulle kunna hitta fokus och energi att skriva färdigt och skicka in mina texter till ett förlag... En bok ur mammaperspektiv fattas nämligen fortfarande, trots att trettio år passerat sedan jag så förtvivlat väl hade behövt en sån. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0