Varför är det så...?

När ett barn berättar att det utsatts för sexuella övergrepp, reagerar mamman med att till varje pris försöka skydda sitt barn. Det är väl sunt, eller hur? Det får väl anses normalt att vilja skydda sitt barn mot fler övergrepp, eller hur? Hur kan det då komma sig, att mammor, som strider för sina barns rätt till skydd, alltid anklagas för att reagera "fel"? Varför skyller man dem för att vara lögnare och för att ha manipulerat barnen att säga det de säger?
Hur vill man att de ska reagera? Vad förväntar man sig? En passiv mamma, som lugnt lämnar över sitt barn till den pappa, som barnet nyss berättat förfärliga saker om??
.
När en pappa nekar, så innebär det per automatik att mamman ljuger. Varför? Vad i allsindar väntar man sig? Hur har man tänkt sig att han ska reagera? Tror man att han ska erkänna bara så där...? Och bli hatad, bespottad och avskydd? När det är mycket enklare att neka? Och bli trodd!!
.
När ett barn berättar, blir det inte trott. Det anses inte tillförlitligt eller trovärdigt som vittne. Varför i allsindar då, undrar jag?? Hur kan ett barn tala osanning, då det berättar om saker det inte alls borde känna till? Det kan inte hitta på detaljer, som helt överensstämmer med verkligheten. När små barn känner till detaljer ur vuxnas sexuella beteenden, så måste de ha fått det från vuxenvärlden -- sånt kan de inte hitta på. Istället för att lyssna på och tro på barnen, lyssnar vi och tror på pappor som ljuger sig fria.
.
Polisen har fullt av barnpornografiska bilder från nätet och tillslag. Exakt vilka barn tror ni det är på bilderna? Några "andra barn"? Inte de barn, som vågat berätta och som figurerar i rättegångar?
Om man ska tro statistiken så ljuger barn om sina pappor -- de hittar på saker, som ligger helt i linje med vad vi vuxna vet tillhör vuxnas sexliv. De ljuger tydligen och far med osanning -- ofta styrda och manipulerade av sina mammor.
Men vilka är då barnen på alla de barnpornografiska bilderna..?? Några andra barn än de som berättar?? Barnen på bilderna -- har alla de tigit? Eller tror ni, att alla dessa barn är föräldralösa gatubarn från fattiga länder?
.
Näe, allvarligt.... Är det inte dags att börja se sanningen i vitögat snart..? Är det inte dags att börja orka och våga se sanningen för vad den är?? Bör vi inte börja tro på och skydda våra barn snart? Bör vi inte börja ge barnen en tro på en vuxenvärld, som både vågar och orkar lyssna, tro och skydda?? Är det inte dags, att vi börjar bry oss om våra barn?
Utsatta icke-trodda barn växer upp och blir trasiga vuxna. Är det då vi ska börja bry oss?
Är det inte märkligt att vi hellre lägger resurser på att "laga" en trasig vuxen, än att ta ett barns berättelse och upplevelse på allvar?
Trackback
RSS 2.0